East Front Trophy har som bekant avgjorts här på eastfront.net genom besökarnas omsorg för första gången, och jag tror att alla är överens om att Daniel Petersson är den rättmätige vinnaren. Vi gör här ett försök att kommentera och analysera hela listan.
1. Daniel Petersson – Har som sagt haft en fantastisk säsong 2002 vilket placeringen avslöjar, och vi får sannerligen hoppas att det inte tar slut där. Hans främsta position är i mitt tycke yttermittfält med precisa inlägg mot våra forwards som största kännetecken. Är också väldigt snabb med boll.
2. Patrik Karlsson – En värdig representant för det nya Öster vi lärt känna; professionell, teknisk och ödmjuk. Kan förbättra snabbheten, men är en i övrigt helt komplett fotbollsspelare som kan göra precis allt med en boll.
3. Christer Thor – Vi känner honom som Östers främste mittback som växt något oerhört med åren. Placeringssäker, nickskicklig, följsam, och har som Patrik Karlsson snabbheten som enda akilleshäl. Vi ska komma ihåg att Thor var rätt mycket skadad och/eller hämmad av sitt onda knä under långa stunder av 2002.
4. Ludwig Ernstsson – ”Ludde” är hela EF:s kelgris. Trots en efterhängsen skada som hindrade honom från att få EF Trophy-röster(29% mindre röster än t ex Daniel Petersson) så tog han alltså hem fjärdeplatsen. Är kanske allsvenskans nickskickligaste forward, och har under åren med Kouznetsov även förbättrat sitt spel med fötterna.
5. Stefan Paldan – Vår hjälte som inte fick nytt kontrakt 2003. Man kan inte kalla Stefan för en komplett fotbollsspelare, men hjärta, inställning och brytsäkerhet gav honom och Öster många poäng under 2002.
6. Björn Stringheim – Klättrade stadigt uppåt i EF Trophy mot slutet av säsongen, och var då också precis så bra som vi vant oss vid under 2001. En vaksam målvakt med räckvidd och reflexer, kan bli lite tuffare men håller ändå god kapacitet.
7. Mathias Johansson – ”Senan” som liksom Paldan inte fick nytt kontrakt gjorde faktiskt en av sina bästa säsonger i Östertröjan 2002. Hans stora problem är ojämnheten; från magiskt bra i en match till totalt osynlig i nästa. Har under krisåren visat stort hjärta och varit klubben trogen.
8. Johan Mattsson – Klättrade liksom Stringheim i EF Trophy rejält i slutet av säsongen, och gjorde (som vanligt) en hel del viktiga mål. Hans klart främsta tillgång är hans vänsterfot och de precisa inlägg/skott som den producerar, men tycker att även resterande delar av Uppsalakillen förbättrats steg för steg genom åren.
9. Denis Velic – Fjolårets succéherre hade det lite tuffare i år, och har varit borta från startelvan i en del matcher. Magisk bolltrollare, och i sina bästa stunder en alldeles briljant framspelare. Dags för revansch i år!
10. Andreas Ottosson – Ledde EF Trophy i början av säsongen 2002, och var lysande ända till han fick allergiska problem framåt sommaren. Var borta mycket, och verkade ha problem med tempot mot slutet av serien – kan förhoppningsvis komma rejält igång i år. Östers klart bästa bollmottagare.
11. Markus Jonsson – Slitvarg som inte alltid märks så väl på planen, och jag hade hoppats att få njuta lite mer av hans offensiva talanger 2002. En allroundspelare som aldrig direkt gör bort sig, men inte heller överglänser.
12. Goran Jevtic – För alltid en legend i Öster. Han kom som en räddande ängel under 2000, irrade sig bort till ESK 2001 för att återvända till Öster 2002. Nu är hans tid i föreningen till ända, men hans insater på och utanför planen har för alltid etsat sig fast i Östersupportrarnas hjärtan.
13. Anton Axelsson – Fick trots rätt lite speltid sitt genombrott under 2002, och vem kommer att glömma hans fantastiska 0-2 uppe på Stadion mot Café Opera? Irrationell, teknisk och snabb med och utan boll – kan bli precis hur bra som helst redan i år.
14. Peter Gitselov – Sakta men säkert seglar Peter upp som en av Östers allra största talanger. Ambitiös och arbetsvillig med en fin teknik – kanske får han nöta bänk rätt mycket även i år men har definitivt framtiden för sig.
15. Daniel de Stefano – Höstens stora succé. Skadedrabbad och petad under våren, men gjorde storstilad comeback och var en av männen bakom Östers vändning efter den katastrofala matchen borta mot Åtvidaberg. Plötsligt vågade han utmana igen, och hans skott smet innanför stolparna. Vindsnabb är bara förnamnet, och kan han bara behålla sitt självförtroende så kommer han att få mycket speltid.
16. Mikael Thomasson – Inledde riktigt bra, men tappade mer och mer ju längre säsongen gick. Trots detta tror jag även på ”Micke” under 2003, även om han kanske inte kommer att vara en av de mest framträdande spelarna i laget. Gjorde ett härligt mål borta mot Frölunda som felaktigt bortdömdes för offside.
17. Alexander Steen – Skador och många andra yttrar i kanonform ställde ofta unge ”Acke” utanför laget. Men i vissa matcher som t ex Västerås borta visade han att han är en stor liten talang som kan överraska många 2003.
18. Peter Kennfors – Fick inte mycket speltid, men jag tycker ändå att Peter utvecklats bra i Östertröjan och att han gjort sin bästa säsong någonsin. Han får helt enkelt bita ihop och kämpa ordentligt även kommande säsong.
19. Joakim Karlsson – Deltog endast i två matcher under säsongen innan benbrottet i skandalmatchen mot Brage hemma. Hann inte visa så mycket, men vi vet ju sedan tidigare att Jocke är en oerhört ambitiös, brytsäker och snabb ytterback som säkert tillhör en av de mest sugna spelarna inför årets säsong.
20. Kristoffer Ingemarsson – Fick gå in som ordinarie i matchen mot Åtvidaberg, där han vägde lite väl lätt i närkamperna. Under hans inhopp så gjorde han dock aldrig bort sig, och med lite mer fysik så har vi en oerhörd resurs här.
