Öster besegrade Länslaget med 3-1 i kvällens match efter mål av i tur och ordning Ottosson, Velic och Jonsson (straff). Vidare så fick Atiba Hutchinson motta EF Trophy 2003 som supportrarnas val för Östers mest värdefulla spelare under säsongen som gått.
Uppdaterad 2004-01-24
Årets första riktiga träningsmatch, och det märktes kan man väl säga utan att för den sakens skull vara riktigt negativ. Det fanns nämligen en del ljuspunkter för de som sökte dem…
Öster började med följande uppställning:
Stringheim
Petersson, Jonsson, Tengroth, Karlsson
Svensson, Wibbe, Velic, Mattsson
Otto, Söderberg
I början av matchen vägde lite åt bägge håll, men när Österspelarna väl hade vaknat till så kunde vi märka av den skillnad mellan lagen som normalt skall finnas. Ottosson såg förvånansvärt pigg ut, och löpte fint i luckorna – lite som försäsongen 2002 faktiskt. Putte Karlsson börjar med att storspela från första början, och blir bara bättre allt eftersom matchen lider, och det är naturligtvis just vår Samba-Putte som spelar fram Ottosson till 1-0 via ribban efter att Länslagsförsvaret tagit semester. Annars duktige länslagsmålvakten Rasmus Rydén hade ingen chans på det skottet.
Mattsson inledde piggt på vänsterkanten, men tappade sedan positionen (sökte sig lite väl mycket inåt mitten och hamnade på mellanhand), men när han väl kom fram på vänsterkanten var inläggen både precisa och av rätt hårdhet. Innermittarna Velic/Wibrån såg lite vilsna ut tillsammans men Velic glänste till stundtals och Wibrån gjorde ändå ett gott dagsverke. På högerkanten såg Johan Svensson lite seg ut, men att det finns kapacitet hos Mjällbysonen vet vi ju om sedan tidigare.
Anfallet så.. Otto har vi ju redan nämnt. Jämte sig hade han Freddie Söderberg som är stor och stark, löpte fint men sumpade lite väl många lägen för att man ska tala om en fullt godkänd insats. Lovar dock gott för framtiden.
Backlinjen sattes inte på några svårare prov den första halvleken, så det är svårt att avgöra hur homogent de spelade. Samba-Putte var överallt och ingenstans i defensivarbetet, Pettersson likaså (men bländande offensivt). Jonsson stabil utan att glänsa, och Tengroth helt OK.
Efter mängder av sumpade givna målchanser (minns främst två av Mattsson resp. Söderberg) så fick tydligen Velic nog av antiklimaxet, och sköt ett lurigt och rappt skott från distans som fullkomligt ställde Rydén i länslagsmålet. Matchens delikatess så långt.
I pausen passade Håkan Nilsson och Tobias Levinsson att dela ut EF Trophy till Atiba Hutchinson, som fick motta priset av EF:s ordförande och general Tobbe Axelsson. Detta blev startskottet till en massiv övertalningskampanj alternativt hyllning från de närvarande EF:arnas sida – under resten av halvleken var det plötsligt sång som gällde, och Atiba var huvudmålet för uppskattningarna.
Men åter till fotbollen. Andra halvlek, och Öster möblerade om lite:
Kennfors
Petersson, Jonsson, Thor, Nilsson
Sallhag, Atiba, Gustafson, Karlsson
Olander, Söderberg
Atiba/Gustafson som mittmittar… Ja, ni förstår själva hur bra det låter på pappret. Men faktum är att ingen av de två direkt imponerade. Gustafson inledde med att slå bort bollar och ständigt ramla omkull, verkade vilja väldigt mycket men fick inte ut något av det. Atiba joggade runt lite lätt, glänste till stundtals utan att övertyga.
Den andra halvleken är inte heller mycket att skriva om rent spelmässigt, så jag avslutar med lite konstateranden.
– Länslagets reducering kom på en riktigt fin hörna, där Östers backlinje antagligen somnat.
– Kennfors gjorde en mycket fin räddning när en länslagsspelare kontrade sig igenom och var fri med målvakten.
– Ljungbysonen Daniel Nilsson tyckte jag var riktigt bra på vänsterbacken. Ser liten ut vid första anblicken, men smäller på bra och står upp.
– Olander var halvskadad, och man ska därför kanske inte dra för stora växlar av hans rätt bleka insats. Ibland blixtrade han dock till.
– Gustafson blev bättre allt eftersom halvleken pågick, och snackade ständigt på planen vilket betyder att vi fått vår ”pappa” som vi eftersökt. Mot slutet hade han t o m hunnit med några tvåfotsdelikatesser…
– Sallhag är en liten teknisk terrier som man bara måste hylla. Liten, rapp och teknisk samt emd mycket fotboll inom sig.
– Tengroth var så pass stabil att man knappt märkte skillnad när Thor ersatte honom i andra halvlek.
– Bäst i Öster: Samba-Putte. Inte bara bäst, utan helt outstanding.
