Totalt omöjligt att inleda en sån här krönika utan ett göteborgskt ordvitsande med Tobias Hälls efternamn inblandat. Så här är det mina vänner: Öster – Sleipner 2009 kan bli en historisk match, en match som det kan komma att snackas om i årtionden. Det hela hänger egentligen på en match till mot LB07 samt resultatet i ett eventuellt kval. För går de avslutande matcherna åt helvete(hällvete) blir dagens bragdmatch tyvärr istället bara en parantes.
Där har ni förutsättningarna. Men ändå, Sektion G hade ikväll en magisk touch av frustration, ilska, hopplöshet, glädje, galenskap och gemenskap. Är det Österhöst eller är det Österhöst?
Jag tänker inte bli speciellt långrandig denna kväll som går i glädjens tecken. Kanske vill jag nog mest lyfta fram två spelare som tidigare varit föremål för mer eller mindre stor tveksamhet från supportrarna: Fredrik Petersson och Tobias Häll. Och så en spelare som gjorde efterlängtad comeback: Freddy Borg.
För i dagens match var Fredrik Petersson då äntligen en il capitano; en spelare som klev fram, vågade göra saker med bollen (och dessutom gjorde de sakerna rätt) och som ivrigt gestikulerande styrde spelarna från sin centralmittposition.
Tobias Häll hade inte samma passningssäkerhet som kollega Petersson, men en skalle och en vilja av stål. Hans avslutande 20 minuter som extra forward (Öster spelade då någon variant av 3-5-2/3-4-3) var ett rent jävla hästjobb. Ett hästjobb som dessutom resulterade i de två mål som då högst troligt släckte den åttafotade hästens (Sleipner) drömmar om åtminstone ett kval till elitfotbollen.
Magi var det också när Freddy Borg äntrade planen. Efter att ha uppgivet suckat en stund över våra coachers (ill)vilja att spela vänsterspelare till höger och vice versa, så kunde man konstatera att Freddy var saknad med rätta. Det finns nämligen bara en Freddy Borg. Och nuförtiden är han dessutom iförd något slags skägg som inte kan beskrivas utan helt enkelt måste ses – varför inte i Limhamn nästa lördag?
Totalt sett en bra mycket bättre match än på länge och en kämparinstinkt jag personligen inte sett från killarna sedan Kristianstad away. Eloge till coacherna för att vi slapp ett vimsigt 4-3-3 till fördel för ett stabilt 4-4-2, nu är det bara det där med högerfot till höger och vänsterfot till vänster kvar och sen ska jag nog faktiskt sluta gnälla. Tror jag.
Limhamn nästa. Älskar du Öster måste du vara där. Skaffa ny flick- eller pojkvän om hon/han gnäller. Sälj din kropp till forskningen om du inte har råd. Till Limhamn skall du, min vän. Om det inte går som vi vill har du likasinnade att gråta ut tillsammans hela den långa vägen hem, går det som vi vill har vi fest hela den korta vägen hem.
Basta som supersub Blomqvist-Zampi skulle säga.
//Z
