Premiären avklarad, här kommer en kort (och sen) match/reserapport från en av dem som var på plats. Riksmedia talar om en rätt medioker match, men det måste ses från Göteborgs synvinkel. Vi gjorde som bortalag precis det vi skulle; anföll med vår tekniska fotboll men utan huvudlöshet och spelade konstruktivt försvarsspel utan att för den sakens skull bilda köttmur. Jag var riktigt, riktigt stolt över mitt Öster igår. Och också över oss Östersupportrar som var gediget bra på en stor och ödslig arena.
Det märktes för övrigt tydligt på den samlade reseskaran som åkte från Växjö vid 3-tiden på måndagseftermiddagen att det varit en lång vinter. Det dröjde bara sekunder innan det gamla sedvanliga jargongen och den EF:ska humorn flödade i de båda bussarna. Väl på plats i Göteborg fick de ca 120 bussresenärerna sällskap av ”värdsupportrarna” EF Göteborg samt flera personbilar både från Växjö och mer långväga ställen (EF Stockholm bl.a.). Tillsammans blev det några hundra Östersupportrar som redan från start sjöng fram sitt lag. Riktigt, riktigt bra stämning – framförallt i första halvlek.
Själva matchen startade Öster med följande elva:
Björn Stringheim
Emin Nouri, Marco Da Silva, Fredrik Gustafson, Fredrik Bild
Peter Wibrån, Pavel Zavadil, Helgi Daniélsson
Pär Cederqvist, Ingemar Teever, Tomas Backman
Zavadil fick alltså rollen som offensiv mittfältare/spelmotor, och det var helt rätt satsat av Lasse Jacobsson. Tjecken var bitvis lysande tekniskt trots en usel plan som styrde undan en del av hans finurliga bollar till märkliga felpass.
Matchen började ganska tveksamt från båda lagen, men sedan tog Öster till både vår förvåning och glädje över tillställningen. Snabba spelvändningar och teknisk briljans på mittfältet låg bakom detta, även om man kunde önskat sig lite mer skärpa i avsluten. Wibrån/ Daniélsson bitvis lysande som defensivt jobbande mittfältare, och åtminstone Daniélsson sågs ibland även ta offensiva utflykter och hade bl.a. Östers kanske bästa målchans i första halvlek, men Bengt Andersson i Blåvittmålet räddade det ganska lösa skottet. Zavadil som tidigare sagt mycket bra, och tremannaanfallet – som verkligen var ett tremannaanfall och inga extra mittfältare – rev och slet och orsakade en hel del huvudbry för Göteborgsförsvaret. Vårt försvar ställdes inte på några hårdare prov, såväl haussade Ali Gerba som Stefan Selakovic kom ingenstans och verkade i ärlighetens namn inte så intresserade av det heller.
Andra halvlek fortsatte ungefär som den första tills Blåvittränaren Arne Erlandsen får nog av sitt lags bleka insats och gör inte mindre än tre(!) byten på en gång: Ut gick Stefan Selakovic, Samuel Wowoah och Ali Gerba, och ersattes av Jonas Wallerstedt, Andres Vasquez och Marcus Berg. Nu blev det bättre fart på Blåvitt, samtidigt som Öster började känna sig nöjda med en poäng och inriktade sig på att försvara den. Nu fick vi se prov på att vi har ett av det kanske bästa mittbacksparet i Östers moderna historia i Da Silva/Gustafson. Trots att mittfältarna ibland hamnade i knäna på dem så löste de alla situationer korrekt. Da Silva känner vi nu alltså igen från fjolåret efter en lite jobbig försäsong, och Gustafson… ja Fidde var helt fantastisk. Följsam, intelligent och med vårdade uppspel. Den spelande mittback vi så länge eftersökt fanns alltså redan i truppen… På kanterna var Emin Nouri lika respektlös som bra, och Bild uppvägde brist på snabbhet med rutin. Eller hur är det egentligen med Bilds påstådda slöhet? Enligt Österspelare och ledare är Bild en av de snabbare spelarna i truppen om man bortser från startsträckan och jag kan inte minnas att jag såg honom bli frånsprungen igår heller.
Efter några halvchanser och en riktigt vass chans med påföljande kanonräddning från Stringheim så var en poäng helt rättvist i hamn. Öster klart bäst i första halvlek, medan Blåvitt efter sitt trippelbyte visade åtminstone lite av att ambitionerna finns att vilja tillhöra toppen i Allsvenskan. Vi fick de svar vi ville ha, det var omöjligt att se vilket lag som kom från Superettan och vilket som kom från Allsvenskan och matchen höll – även om den kallas medioker i viss riksmedia – klart bättre klass än t.ex. Göteborgsderbyt mellan GAIS och Örgryte på samma plan i lördags.
Bäst i Öster var hårt jobbande Helgi Daniélsson i första halvlek och Da Silva/Gustafson i andra. Men ingen Österspelare ska ha något annat betyg än väl godkänt. Mitt enda frågetecken är varför Jacobsson inte gjorde något byte i slutminuterna. PC och Backman var båda rejält slitna efter att ha löpt några kilometer på en tung plan, och att få låta Pelu få springa lite under de sista 10 hade säkerligen inte gjort någon skada.
En annan tveksamhet rör publiksiffran: 7000 pers en premiär med ett klassiskt lag som Blåvitt. Vi kan möjligen få något liknande mot AIK vid dåligt väder, men vi har liksom helt andra premisser än göteborgarna vilket de själva inte brukar vara sena med att påpeka.
Hemmapremiären mot AIK, ja. Vi kan se fram emot det mötet med tillförsikt. Gnaget får det tufft på Värendsvallen, vars gräsmatta sakta men säkert faktiskt börjar skifta mot grönt under växtduken. Våren är kommen, fotbollen är här och Öster – mina vänner – ser riktigt, riktigt bra ut.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
