Nyheter

Öster – Brommapojkarna 4-1

Vad passar bättre en dag som 1:a maj än att vinna en riktig arbetsseger? Freddy Borg (bilden) visade vägen med 1-0 innan matchuret slagit om till första minuten, och innan BP riktigt hämtat sig från chocken hade Wibrån ökat på till 2-0 – på nick(!). Sen bestämde sig domaren för att ingripa i matchbilden med en inkonsekvens av sällan skådat slag, och jag tänkte inleda matchrapporten med lite funderingar kring den pågående domardebatten.


Jag vet att det är enkelt att skylla saker och ting på domaren, och jag är också medveten om den pågående debatten där domarna lägger av på löpande band. Den senaste i raden är ingen annan än vår premiärdomare – 28-årige Mattias Fällström som vi alla vet gjorde en mindre lyckad match och fick utstå hån från såväl motståndarklack som övrog Värendsvallspublik under matchens gång då. Efter detta och några SMS från mindre begåvade personer efter matchens slut var det säkert ett enkelt val för honom att lägga pipan på hyllan.

Det ÄR tråkigt för svensk fotboll att vi nu börjar få domarproblem, och jag vill egentligen inte spä på debatten ytterligare. Men efter dagens insats på Värendsvallen av Tobias Mattsson så är det ofrånkomligt. För många av lagen som deltar i årets Superetta så är inte fotbollen någon lek längre – det är minst sagt blodigt allvar. Det handlar om att nå den högsta nivån för att kunna behålla sina unga talanger, tillfredställa sin publik och få sin ekonomi att gå ihop. Det måste domarna vara medvetna om.

Supportarna å sin sida har också ett ansvar. Att hota en människa för att han dömt en fotbollsmatch är absurt, och jag hoppas verkligen att de personer som t ex fått Mattias Fällström att sluta på det här sättet skäms ordentligt idag. Me de orden lämnar vi domardebatten och fortsätter med fotbollen…

Öster inledde på ett minst sagt bra sätt idag. Ett heltänt rödblått satte första spiken i flygplatsgrabbarnas kista direkt med Freddy Borgs toffelmål, och vi ägde verkligen matchen då. 2-0 av Wibrån var absolut inte heller ologiskt, med lite mer skärpa i tidigare avslut kunde det lika gärna ha varit ett 4-0 mål. Sedan hände något med Öster.

Det började egentligen med mittfältet som tappade initiativet. Plötsligt fanns inte längre viljan att gå framåt med bollen, vilket resulterade i att man sjönk ner i knäna på backlinjen, ytterforwards hamnade i en gråzon på mittfältet och PC blev ensam kvar på topp. Känns det igen? Jo. Som en kopia av premiärens ängsliga uppträdande alltså, och det är under den här perioden som BP tillåts få ett reduceringsmål strax innan paus (jag vet att det var en billig straff, men jag har lämnat domardiskussionen bakom mig nu). Därmed såg vi till att ge dem den kontakt de behövde.

Andra halvlek skulle utveckla sig till (nästan) en enda lång pina för oss Östersupportrar. BP:s Olle Kullinger visade att han inte alls ”varvat ner” och var en ständig oroskälla för Österförsvaret, som led märkbart av en hel del positionsfel och märkliga beslut. Positivt med Österögon sett var att trots spelet inte fungerade så slet spelarna bra för att hålla sin ledning och ta årets första viktiga seger på hemmaplan. Ibland slår ju som vi vet motivation klass.

Kulmen av oro nåddes när Fredrik Gustafson fick en omild behandling bestående av X antal dobbar i låret på mittplan i 66:e minuten. Det tog så illa att ”Fidde” tvingades lämna planen, och in kom Denis Velic. Efter ca 70 minuter spelade så märkte man att BP:s mangeloffensiv började avta i samklang med orken, och Öster kunde börja spela ut igen och sakta men säkert etablera bollen på BP:s planhalva och spika fast den där så fort tillfälle gavs.

När det bara är några minuter kvar står det fortfarande 2-1, vilket vid det här laget ändå känns rätt kassaskåpssäkert – nervositeten har avtagit. Då gör Lasse ett så kallat taktiskt byte och skickar in en het Martin Claesson på mittfältet istället för Pär Cederqvist. Det första Claesson gör är att vinna ett motlägg, och får häpen se bollen dimpa ner framför fötterna. En snabb blick utåt höger och en briljant passning till Pelu som letar inspelsmöjligheter. ”Här kommer buffelhjorden” hör jag en supporter säga bakom mig, och det var precis vad det såg ut som! Fem Österspelare i en diagonal rad kommer rusande in i BP:s straffområde och Pelu har bara att slå bollen mitt in i högen. Det blir Freddy Borg som sticker fram foten och spikar således äntligen fast där där locket. 3-1!

Men det var inte slut med Claesson för den sakens skull. Emin Nouri löser av Pelu som yrväder på högerkanten och slår en elegant passning rakt in straffområdet som Värnamoynglingen inte bara kunde missa. 4-1, och hade jag kunnat ge betyg till unge herr Claesson i EF Trophy skulle det inte kunnat bli annat än en femma. Ett mål och en assist på 5 minuter… Strax därpå är matchen så över och Värendsvallsspöket besegrat för den här gången.

Öster gör överlag en godkänd match, men lägstanivån är fortfarande på tok för låg. Jag vill kanske främst framhålla våra ytterforwards Pelu och Borg tillsammans med deras backkollegor Jonsson och Nouri som verkligen utförde sina arbeten med den äran. Sen vill jag också skicka en hälsning till alla er som gnäller på PC – idag tycker jag faktiskt han gjorde sin bästa matchinsats i år, speciellt i första halvlek. Han tar ett stort ansvar i anfallsspelet, och öppnar ytor för såväl sina forwardskollegor Borg och Pelu som för de offensiva innermittarna.

Med det snabba ytterspel som det vi fick se idag under matchens första 20 minuter vågar jag påstå att inget lag i serien går säkert för oss. Men vi lär inte ha någon större nytta av det så länge vår lägstanivå är så låg. Slutsatsen blir att fortsätta gneta in positionsspelet på träningarna, det blir bara bättre och bättre.

P.S. Du Lasse – eftersom jag vet att du läser detta – ge gärna Claesson nåååågra minuter till i nästa match D.S.