Veckobrev

Living the stereotyp: Cosmin Contra och vi

Scenen: ungkarlslya i småländska samhället Malmbäck, strax utanför Nässjö. Väggarna pryds av en van Basten-tröja från 87, entrébiljett till EM-kvartsfinalen mellan Sverige och Holland samt diverse planscher med landskap i solnedgång. Ungdomarna är hemma på Höglandet över jul, och tar tillfället i akt att praktisera lite finkultur.


Denna består i West Brom – Liverpool (det är tippat 2-2, 1-3 och 2-4), pokerspel och en högst eventuell krogrunda (för er som varit där kan ju erkännas att det sannolikt blir mer av en liten, liten promenad) i centralorten. Det serveras förmodligen pastasallad med vitt vin framåt paus.

Stjärnorna i showen kan beskrivas enligt följande.

Tobias, 25 år, bor i Göteborg där han jobbar Volvo. Har mer än en arbetskamrat som heter Glenn, bakgrund som veritabelt underbarn i ölhävning, en naturlig talang för att tippa trav
samt en – för övriga inblandade – irriterande förmåga att vinna i poker. Undrar fortfarande varför Jamie Scowcroft gick till Leicester, och arbetar på en teori om att det har att göra med
Pontus Kåmark. Favoritlag: IFK Göteborg.

Joakim, 24 år, bor i Malmbäck och är alltså kvällens värd. Arbetar enligt egen utsago som entrepenör. Enligt alla andra jobbar han hos farsan i skogen. Är mångårig vänsterback i lokala
storlaget Malmbäcks IF. Enligt egen utsago spelar han mittfältare. Är detta gängs motsvarighet till David i Beverly Hills 90210, i egenskap av ”lillkillen som bara hängde på
överallt och till slut orkade ingen köra iväg honom”. Favoritlag: ”alla lag vars färger tillsammans blir ljusblått”.

Joel, 25 år, bor i Linköping och arbetar som ordförande för en studentkår. Ordentligt bakfull efter gårdagens festligheter hemma hos sin lillasyster. Fritidsintressena inkluderar förutom
fotboll även Championship Manager (OK, kanske skulle kunna räknas till fotboll, men det ser bättre ut med fler intressen), TV och lösgodis. Skriver även, när andan faller på, veckobrev på
eastfront.net. Favoritlag: Östers IF.

18.31: De två vännerna och Jocke konstaterar att de, ensamstående män i 25-årsåldern som
dricker folköl och kollar på fotboll under mer eller mindre engagerade diskussioner om olika
kvinnor som svikit, är relativt klyschiga.

18.44: Joel testar att kombinera några klassiska matvaror som hör julen till: Noblesse
apelsinchoklad, Falcon Bayerskt och dillchips. Reslutatet blir – för att använda hans egna ord –
överväldigande.

19.27: John Arne Riise utnyttjar en försvarsmiss från Cosmin ”spelar han i West Bromwich –
och varför i helskotta då?” Contra och gör 1-0 till bortalaget. Unisont konstateras att det är
bra, men ändå ganska dåligt. Joakim skär kassler.

19.46: Det funderas på att ringa in Danne C, för att göra det tilltänkta pokerspelet mer
komplett.

19.54: Cosmin ”vad gör jag här och inte på San Siro där jag egentligen har kapacitet att
spela” Contra räddar med handen på mållinjen, blir utvisad och Milan Baros bränner den
efterföljande straffen. Gänget ser fram emot en andra halvlek av avslaget
Liverpool-bevakande, och ser därmed sitt tips fara all världens väg, ut över den småländska
skogen.

20.25: Liverpool gör 2-0. Joakim tittar slött upp, Tobias harklar sig och Joel klagar på det
äckliga vinet. Dramatiken är inte direkt olidlig på The Hawthorns. Inte heller i Malmbäck.

20.28: Gerard klipper in 3-0. Snyggt. Den dominerande sysselsättningen är dock att gå igenom
Joels telefonbok och genom att läsa namnen försöka avgöra huruvida kvinnorna som finns
nämnda är snygga. Detta är mycket roande för Joel, som ju så att säga sitter inne med facit.

20.34: Vinet, inköpt vid en motorväg i Tyskland, har en eftersmak som räcker till nyår. And it
ain´t pretty. Alternativ eftersökes.

20.37: Tobias: ”Hade du nån sprit eller, Jocke?”
Jocke: ”En och en halv liter Sangria”
Tobias: ”Grisfest.”

20.52: Tobias: ”Ska spisplattan vara påslagen här ute i köket, eller?”
Jocke: ”Nej, var den det eller?”
Tobias: ”Nej.”
Jocke: ”Då är det rätt då.”
Joel: ”Riise, alltså. Bättre än Jocke Karlsson, lätt.”

20.53: Elva minuter kvar. Ett WBA-mål står mellan våra hjältar och en fet spelvinst. Det
verkar dock inte särskilt troligt.

20.53.30: 4-0, John Arne Riise. Bättre än Jocke Karlsson, lätt.
Jocke (bitter): ”Jaha, då var det kört”
Joel (bittrare): ”Nej, vi har ju 2-4 också.”

21.02: 5-0, Luis Garcia. Drömmen om den feta spelvinsten ligger krossad på den beigea
heltäckningsmattan. Och matchen är slut och ingen vill skjutsa till Nässjö och plötsligt finns
det bara ett återstående alternativ för årets i utflyttningsbygd största festkväll.
Tobias: ”Kaffe och Kopps.”

Helt utan glamour, dramatik och estetik förlöper så ännu en kväll i den allra mest vardagliga
delen av singel-och-ung-man-livets vardag. Hyreshuset zoomas ut, och till tonerna av Dire
Straits ”Sultans of swing” börjar eftertexterna rulla.

Veckans tips: West Bromwich – Liverpool 0-5.