Veckobrev

Om att reparera en flagga, börja sitt nya liv och digga opera

I mina föräldrars hus i Östers födelsekvarter ligger det numera två små Östermattor. Den första var en present från mig. Den andra var en gåva/muta från en vuxen elev till min mor. Han presenterade den som en bönematta på vilken man ska falla på knä i riktning mot Värendsvallen.


Min mor har gjort så men glömde det inför Pekingmatchen. Vi får väl förlåta henne för det med tanke på att det var hon som sydde ihop och stadgade upp Vi sviker er aldrig-flaggan (VSEA) den gången då den hade blåst av på mitten under en av damlagets matcher. Familjen Hansens symaskin gick för fullt för att få ihop Lammhultsmaffians klassiker tillsammans med ett par nya, rena och vita lakan. Den smutsiga framsidan visades sedan mot planen medan klacken fick se en ovanligt oskuldsfull baksida. I onsdags i blåsiga Falkenberg stod den slitna trasan som en strut men samtidigt pall på ett stängsel bakom ena målet. Frågan är vem som vågar och pallar fylla i den klassiska och snart elva år gamla texten på flaggan då den är helt urblekt.

För er som diggade FC Manah-Manah och senare Staglaitiska FF i det interaktiva managerspelet www.hattrick.org kan jag meddela att jag efter att ha skrotat den satsningen nu är på gång uppåt igen med EFs inofficiella representationslag i detta spel: Avarterna. Avarterna debuterade säsongen som var i division 8 och knep en andraplats, vilket innebär att vi återfinns i division 7 lagom till midsommarhelgen. Ni är alla välkomna till Vanställda Valla för att följa oss mot SM-guldet som vi beräknar ta 2008.

Jag är ingen stor fanatiker av vårt lokala band The Mo men i mina öron är låten Nostalgia Locomotive musikalisk genialitet som snuddar vid Radioheads skapelser. Men så är jag ju också en gedigen och inbiten nostalgiker ut i öronsnibbarna. Låten har inget med fotboll att göra men minner mig likväl om tidiga Österminnen såsom den kutryggade Jocke Karlsson d.ä. som plockades från Rödeby, gjorde några allsvenska mål under tidigt nittiotal, bjöds på middag och skickades hem. Eller om Careca som sänkte Sverige ´90 eller om den tidige Öster News-redaktören Johan Petersson (från Paradisgatan i Lammhult) som skaffade familj och gick upp i rök över en natt. Där har vi en riktig ”jag har börjat mitt nya liv” värd namnet att ponera kring när vi läser i forumet om tama försök att hux flux byta ut det galna supporterskapet mot en vanlig människas vardagslunk. JP var redaktör de gyllne och oskuldsfulla åren då ÖN recenserade andra supporterklubbars medlemsblaskor utan att ironisera och häckla så att man sket ner sig (vilket väl saknades då när det inte fanns). Det var de åren då Paldan sänkte Myresjö i cupen samtidigt som jag stod på Myrvalla och funderade över varför de småflickor Lindstigs gäng raggade på skulle vara så små som Lindstigs gäng sa. Sanningen var att flickorna var jämnåriga med mig, typ 15,5 år. Hur som helst; Nostalgiguden är nästan i klass med Regnguden.

På tal om det som varit så tänkte jag saxa lite av varje från mina veckobrev från det så lyckade fotbollsåret 2003. Jag pallar inte skriva nytt material nu av den orsaken att jag pumpade ut för mycket material i en del veckobrev det året.

Från mina veckobrev 2003

Vecka 10
Väl hemma från de brittiska öarna får jag veta att det talas om att min gamle vän Värendsvalle har blivit poppis igen. Han har bjudit in till knytkalas den 8:e april i sitt hus med nästan samma namn. Valle själv fruktar att han kanske får låsa dörren vid 19-tiden (om han nu inte måste ställa in för att hans golv är för fröset?). Det här känns nästan lite fel samtidigt som den fulla rätten råder. De senaste åren har man ju kunnat kliva in innanför Värendsvallens portar och slagit upp ett militärtält där man vill stå (varför man nu skulle tälta under matchen – det går ju ändå inte att låsa tältet, eller hur, Raggar´n?) på de ödsliga betongmarkerna. Ska man nu stå som en packad sill så känns det som att man är borta hemma. Packad sill var man ju snarare om man var Matchvärd Falukorv på Strandvallen för några år sedan. Men nu när vi har Johan ”Feskar´n” Svensson hos oss så får man väl ta nya seder och bruk i bruk.

Vecka 14
En ur kvartetten Sierra Leone-gossar, Sesay, han som kallas ”Cheeseman”, lär ha fått sitt smeknamn på ett ganska intressant sätt. Hemma i slumområdena i hembyn existerade inga som helst regler för vilket pojklag man spelar för. Likt en pojkfotbollslegosoldat hoppade därför gossen runt i allsköns kvarterslag mot betalning av – ost. Om han får betalt i ost i dagens Feyenoord står skrivet i stjärnorna (eller kontraktet).

Vecka 18
Popsnörets pajasar pallar pallra platt, patetiskt pannkakefall. Pinsam pingisstad parkerar panikångestbussen på pensionärsparkeringen.

Lill-Gitzen lallar lodisartat längs långlinjen, levererar långkortsinlägg likt Lammhultsexpressen ”Lampan” Landberg. Lettiskt luffarschack lamslår landet. Kasparsdockor konsumeras kollektivt. Kalmarditon kan kasseras. Kan Kalmar kvasiöverleva kan Kongahälla. Just, jämföra juniorlag – jävligt jakande! Idrottens ivriga innerkrets i innerstaden innehåller Idrottsföreningen in-absurdum: Isakssons indianer. Hellre hal himmelsbotten. Gärsgårdsserier ger garanterad gubbmodernitetskänsla. Ganska givet gör Guld-Öster grym ge-igen-höst. Finn fem fel: FF, FF, FF, Föreningen, FF, FF, FF. Fänkju, Fussball. Fler, färre, fest. Fira föralldel finaldagen fenomenalt full. En evig eremitlycka erinras EF.

Vecka 22
I Österbutiken lär det nu finnas East Front-postorderpaketet ”Mattan-Skägget-Bulten-Hatten”. För ett skäligt pris får man hem en matta som man rullar ut och i den finner man ett skägg, en bult och en svart hatt. Allt man behöver för en riktigt sjuk dag i en buss. Man kan även köpa till spännande trollerilådan ”Teaterkiosken” för en spottstyver.

Man hoppades på att AX-klanen skulle tappa sin position som Svensson-klanens efterträdare då Bo AXberg och AXel Lindberg lämnade det sjunkande skeppet, varpå även lille Rickard AXberg stack från sta´n. Klanens ondska lömskhet dröjde dock kvar då dåvarande EF-hövdingen Mattias ”KAX” Kurtz och materialaren/eldsjälen/snackkungen Kentha AXelsson fanns kvar. Man lejde även unge AX-lärlingen Anton AXelsson från Bollklubben och efter lite snedsteg med diverse Loranga återfanns Tobbe AX plötsligt som ledare för mupporterklubben. Utan att någon visste ordet av fanns dennes anhöriga AlfAX och Simme AX i klubbens närhet och då kunde man i lugn och ro styra upp AX-rörelsen även på damsidan. Julia AXelsson och Maria AXelsson värvades för att ”axa farten sista kvarten”, som man säger inom klanen, och häromdagen kunde vi alla läsa om att Marias tvillingsyster Karin AXelsson ansluter till daamerna. Som om inte detta var nog så fixade AX-klanen därefter AXA som huvudsponsor och man har även sett till att MAXis stöd till Öster har ökat. Hjärnan bakom dessa affärer är Fredrik Åkesson. Det är få som känner till att Fredriks riktiga efternamn är AXén. Undertecknad fruktar nu att man ska värva Jonas AXeldahl och Yksel Osmanovskis bror AKSel. Sätt in ditt bidrag på EFs Tifokonto för att motarbeta denna fruktade klan.

Vecka 26
Brukar fundera på hur det är att som ung kanadensare leva i en kontorslokal i Växjö Stad för att träna fotboll ett par gånger om dagen:
Hi mom!
Today me, my Latvian friend with the weird name and Alec Stone (a tiny Swedish youngster) had a meeting with the club´s chief executive of sports, Life Wildey. Life gave me a silvery bike so that I can do something in my spare time. It´s awsome. He said that some guy named “Buba”(?) got o
ne just like it a couple of years ago.
Last week a new player was added to the squad. Well, he wasn´t new. But he was quite old. The guy (Pete Wibration) has in fact played with the Swedish national team. So he should be almost as good as me.
I´m doing fine but I am a bit confused by the rules in the Swedish league. When we play away it´s perfectly alright to fight for the points and play some nice soccer. At home we play in a huge, concrete place with some grass in the middle. My Swedish isn´t that good this far (I know “Pastabaren” now, that means “the pasta bar”) but after what I have heard it seems that we are bound to loose all games at home.
There was some strange festival the other day, at Midsummer´s Eve. All Swedes got really drunk. I didn´t (promise). I played some Playstation instead. Now I have to got to the training pitch. I must put my pajamas pants on first.
Big hug, A.

Vecka 30
Så här kommer Allsvenskan 2004 då se ut efter tre omgångar:
1. Östers IF
2. Degerfors IF
3. Örebro SK
4. Malmö FF
5. Djurgårdens IF
6. Kiruna FF
7. Visby IF Gute
8. AIK
9. Halmstad BK
10. GIF Sundsvall
11. IFK Norrköping
12. IF Valsta Syrianska
13. IFK Göteborg
14. IFK Kåta Same FF
Vill ni ha reda på hur själva siffrorna i tabellen ser ut eller om ni vill ha en kram så får ni vara så goda att vända er till Mattan.

Vecka 38
När jag var rastvakt i veckan kom en tjej i fyran, som för övrigt tränar karate, fram till mig. Hon tog min vänstra hand, tittade på handflatan, funderade en kort stund och sa sedan: ”Du har makt över vinden och kan flyga.”

Jag känner mig dessvärre något villrådig kring hur jag ska kunna bemästra min speciella förmåga. Hade jag klarat av den tyngd som ligger på mina axlar hade jag sett till att Labbe Green inte blåst in med bollen i målet på Vångavallen 1996 då han fångat en styck plockpotatis. Eller så hade jag frambringat orkanvindar på Idrottsparken i Sundsvall som förhindrat Giffarna att spela sin dödgrävarfotboll. Eller sett till att vindarna blåst in mot planen från klacksektionerna på Värendsvallen och inte ut från desamma. Att jag kunde flyga visste jag dock redan. Jag kan flyga – jag är inte rädd. Jag är dock rädd för att störta. Men vem är inte det?

Vecka 46
När man har ätit sig mätt på Pizzeria Valentino kan det vara dags att traska några kilometer till Peer Gynts Grotta. Enligt sägnen var Peer Gynt en ansedd bergsman i slutet av 1400-talet. P g a olyckliga omständigheter blev han stråtrövare och bodde då i grottan. Ungefär som Staglatrollet med andra ord. Gynt överföll och mördade resande längs landsvägen mellan Falun och övre Dalarna. Den platsen kallas än idag ”Mogan” – Mordgatan. Strax ovanför grottan ligger ”Fläckegalgan” där Peer Gynt slutligen hängdes. På denna plats kan Svarta Hatten lämna sin svarta hatt och låta den ligga där för evigt.
När man kikat in i Ornässtugan kanske man är hungrig igen. Då kan man ta sig en rackabajsarmåltid på Osters Restaurang vid Vägverket på Röda vägen 1. Eller varför inte något lättare på (Göran) Hagbergs Konditori på Borganäsvägen?

Vecka 50
Daniel de Stefano, det sista kvarvarande av alla de nyförvärv som kom till oss inför den strålande säsongen 1999, har som bekant lämnat klubben och senaste veckorna följts av ytterligare spelarförluster. Nu kan vi kan lämna 1999 bakom oss för gott. Jag ska aldrig mer nämna det, ty nostalgi jag skyr som pesten. De Steff, som ju är hälften italienare, tackom vi dock så gärna för festen. Till Västkustens gulaste fans passar vi följande ramsa:
De Steff, De Steff
Snart får han träff
Och fixar kontraktet åt FFF

Hur som helst, under denna tid firar och tackar vi också Lucia, den där flickan som också härstammar från Italien. Och det firandet är typiskt svenskt. (Därför borde vi äta ”någon svensk mat, typ pizza” som min universitetsklasskamrat föreslog när vi var i Riga häromåret – där det för övrigt inte finns några pizzerior.) Pizzan kommer ju förresten också från Lucias land. Hela detta firande är egentligen ganska förvirrat. Vi kunde nästan lika gärna fira East Front-dagen den 13 december. Hela klacken i ett surbukståg genom Storgatan sjungandes sånger om våra typiskt svenska klackmedlemmar ”Svarta Havet”, ”Usama-Skägget”, ”Flygande Persiska Mattan”, amerikaniserade Zingo, sambatyske Kurtz, jag min danskjävel, Labila K (EF Kinshasa), Bremen-Sundeby, ”Söder(havet)” m fl.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Vi går tillbaka till nutid men låt oss stanna inom det italienska. Café Opera tror att de är mest opera i Superettan. De har med sin lilla fjolloperett i bagaget och italiensk tråkdefensiv inte betänkt det faktum att vi har welterviktskreatören Luciandreas Pavarottosson alias Uefacup-Otto alias Tjuren från Asarum i vår trupp när vi ska inta Europa. La-la-la LA-la-laaa!

Innelistan
1. Supporters som kämpar vidare hur det än går
2. Mark Newson
3. Stig Svensson-overheadflaggan
4. Gamla Upsala

Utelistan
1. Supporters som gnäller så fort de får chansen, letar fel i allt och snackar om att Life Wildey är kååvdistributör
2. Mark Watson
3. Gamla EF-overheadflaggan
4. Nya Upsala