Veckobrev

När jag dödade min hamster

Det värsta vintermörkret kan vi nu skåda i backspegeln. Efter den tyngsta nedflyttningsbedrövelsen går vi mot ljusare tider och har haltat oss över Suckarnas Bro. Vi har nått Himmelska Fridens Torg. Nu ska vi ta oss över Kinesiska Muren och upp för Spanska Trappan. In i det Lutande Tornet och ner, ner, ner, ner för Junibacken ner.


Vi ska sedan plöja genom Strawberry Fields, korsa Törnrosdalen och ta oss fram längs the Road to Hell. När vi har gått Den Svåra Vägen, summit genom de sju haven, bestigit Hallonbergen och besegrat det sjuhövdade Kakmonstret når vi till sist, och får se en skymt av, Evigheten. Vid världens ände sägs det finnas ett jättehögt berg av diamant. Vart tusende år flyger en fågel dit för att vässa sin näbb mot berget. När berget har nötts ned totalt, då har det gått en sekund av Evigheten. Evigheten är även den tid som East Front skall stå bakom Östers IF och föreningens vackra klubbmärke. Just i detta nu pågår en nanosekund av Evigheten och East Fronts Österdyrkan. Kolla utanför ditt fönster. Kanske skymtade du Fågel Fenix flaxandes förbi på väg till Diamantberget. Eller så var det bara Olyckskorparna på väg till Björknäsvallen.

I väntan på att Nybro Open-tråden ska uppdateras har jag förgäves försökt intervjua gamla Österbekantingar via mail. Jag har nobbats hårt men rättvist varje gång. Den mailadress jag fann till Rasmus Drönan-Haugland (norrman i Öster 2000) existerade inte när jag väl skickat iväg mina frågor om sälklubbning och hörnsparkarramsor. Mark Newson tror jag att jag fann men det fanns ingen redig mailadress. Mark Watson fann jag i Charleston Battery och skickade iväg ett gäng frågor till den mailadress som fanns där. Han har dock aldrig svarat mig. Så jag får väl svara på intervjun själv. Allt ska man behöva göra själv.

Lite fakta först: Watson utsågs till ”Defender of the Year” 2002 genom att spela 24 matcher och på dessa även göra två mål och passa till ett. Han valdes på det in i ”A-leagues” All Star Team. Vid jul 2001 drog han sig tillbaka från landslagsspel.

Här kommer intervjun:

Österfansen minns dig alla väl för ditt viktiga mål mot Djurgården i den sista kvalmatchn (2-0 i Växjö). Killen som satte det första målet, Fredrik Gustafson, har för övrigt återvänt till sin hemstad efter att bl a ha spelat i Norge under några år. Vad minns du från din tid i Öster och Växjö Stad?

-Well, jag minns hur Kenta Axelsson brukade hänga vid Jack Vegas-maskinerna på Samarkand och ett Karl-Erik alltid lämnade sin stol efter 86 och en halv minut. Och så minns jag att Stefan Thórdarson var helt galen. Och jag har inte haft så roligt igen sedan Ola.P moonade mot Ingvar Oldsberg i Ljungskile!

Vad är ambitionerna för ditt nuvarande lag Charleston Battery?

-Det vet i tusan.

Jaha.. Jag antar att du vet att din landsman Atiba Hutchinson har spelat för Öster under 2003 och att han troligtvis lämnar för en större klubb eftersom Öster åkte ur högsta serien denna höst. Vad vet du om unge Hutchinson?

-Det sägs att han är en jäkel på hästskokastning så jag tror att han tradas av Gerhard Carlgrens kumpaner i Hästhagens Hästskokastarklubb. Jag tycker personligen att han är duktig på fotboll också.

Jag såg på Batterys hemsida att ditt huvudintresse är golf. Eftersom vi har några grymma golfare bland våra fans undrar jag vad ditt handikapp är?

-Hrrm, 53.

Din hemstad är Vancouver. Mitt favorithockeylag i NHL är Canucks. Vad tycker du om dem?

-De är ena rediga avarter. Jag håller på Atlanta Trashers.

Ditt favvofotbollslag är enligt hemsidan Glasgow Celtic. Där finns svenskar såsom Henrik Larsson och Johan Mjällby. Vad tycker du om rivaliteten med Glasgow Rangers?

-Den mest spännande matchen i matchen är i mitt tycke den mellan Svarta Hatten (Rangers) och Vita Hatten (Celtic). Det är ju tydligt att Vita Hatten dominerar staden.

Vilken är din favoritföda?

-Kokt fårskalle. Stefan lärde mig hur man får det rätta tungmotståndet.

Har du varit i Sverige sedan du spelade för Öster?

-Nej, vad f-n skulle jag där och göra?!

Vilket intryck fick du av Österfansen?

-Jag är rädd att jag aldrig såg några Österfans.

Du blir 34 år det här året. Hur många år till tror du att du kommer spela soccer?

-Jag tänker i alla fall inte lägga av innan Christer Thor.

Tack, Mark – och lycka till i framtiden!

-Vassego. Elemenärt, käre Hansen.

(Intervjun är fritt översatt från kanadensisk engelska. Om jag får något riktigt svar från Mr Watson lovar jag att publicera det på hemsidan.)

I desperat jakt efter att skänka bort fler lösnummerexemplar av detta brev gav jag det dess uppseendeväckande rubrik. Jag känner nu min plikt att sluta cirkeln genom att klargöra ett och annat. Många av er har nog sett Robert Gustafssons figur ”Pelle” i Nile City – en pojke som tryckt ner sitt marsvin i mixern eller tänt eld på sin kanin men fortfarande sorgset hävdar att det bara varit olyckor. Det är så att Robert har hämtat huvuddragen till ”Pelle” från mig.

I min barndom ”glömde” jag ”av misstag” min hamsterbur på altanen då vi åkte till badstranden en sommardag. De två sötnosarna fick större och större panik i denna fängelsebastu med stigande temperatur för varje timme som jag gottade mig i Helgasjön, skrattandes rått åt mitt råttbrott. När vi kom hem var minstingen Douglas stendöd och rykande men inte längre färsk. Åldringen Sixten återupplivades genom elchocker och en rejäl kalldusch i badkaret. Han levde ytterligare ett år i rullstol. Sensmoralen av detta är att man inte bör ha galler över en bastu.