Veckobrev

Mannen, myten, sugrörsbenet

Då har han äntligen anlänt. Mannen, myten, sugrörsbenet. Nordamerikas Viera, Torontos Maradona, Växjös Kipketer. Det var med blandade känslor vi fick se denne, redan före sin ankomst, legend på bild i Smålandskomposten. Var det ett fotomontage? Kan en vuxen man ha så smala ben? Efter har inmundigat en varm kopp choklad och drömt mig framåt i tiden så såg jag dessa ben viras två varv runt Kim Källström, göra brytningar man bara trodde Fredde Bild rådde med samt glidtackla så att motståndarens skenbensbrott hördes långt upp på Norra stå.


Försäsongen är positivismens tid. Det är nu som man kan drömma om kommande stordåd. Det är nu man tror att alla nyförvärven är en blivande Mats Nordgren. Att i denna tid se tipselitlaget spela ut Växjö Norra får en att känna ett fullständigt lyckorus. Samtidigt var det jobbigt att behöva läsa innantill i programbladet för att lära sig spelarnas namn. En högt uppsatt East Frontare, utan programblad, såg under hela första halvlek fel på Emin Nourin och Christer Thor. Skillnaden är hårfin. Emin är femton år yngre, tio kilo lättare samt snabb. Österspelarna Lill-Schenka, Tengroth, Sallhag, Lundström, Ljungman samt Erik Svensson kommer med all sannolikhet att höja SM-bucklan om några år. Allt annat måste ses som en första klassens sensation.

Att denna ärofyllda pokal som Öster kommer att prenumerera på är uppkallad efter en gammal AIK ledare är stor skandal. AIK har under senare år närmast gjort sig kända för tråkfotboll och hulliganism. Nä, döp om skiten till Lagens buckla så blir alla nöjda. Några som aldrig kommer i närheten av några bucklor är våra små kusiner från landet, Kalmar FF. Vet ni förresten varför fisken i Östersjön luktar så illa? Jo, det beror på alla Kalmariters odör och dåliga kroppshygien. När de sedan badar så sprids detta till de stackars fiskarna.

I övrigt retar jag mig på Linjebuss radioreklam. ”Hur kommer 50 tanter till Ullared? Hur kommer 1000 Lakersfans till bortamatcherna?” Stor chans att Lakers chatrar 40 bussar till sina bortamatcher. Jag tror att snarare att det är tvärtom, ”hur kommer 1000 tanter till Ullared och 50 Lakersfans till bortamatcher” Efter ha visiterat plåtlådan i det heta derbyt mot Tingsryd konstaterade jag att deras s.k. klack är förhållandevis liten mot våran. Jag bestämde mig också för årets nyårslöfte; Jag Stefan Lindstig, lovar på heder och samvete att under 2003 aldrig gå på en Lakersmatch.

Mitt andra nyårslöfte gick det inte så bra med. Med tanke på ens svällande buk tänkte jag bli en sundare människa och inte förtära några onyttigheter, vilket jag också rekommenderar några av mina veckobrevskollegor. En halvtimme in på det nya året bjöds det på en fet efterrätt. Så var det med det löftet. Jag anser dock att dygnet inte börjar förrän man på morgonen eller i bästa fall förmiddagen stiger upp ur sin säng. Alltså var det fortfarande på det gamla året som jag smarrade i mig läckerheterna.

Nä, nu ska jag ut och andas in vårluften, göra tio kickar med bollen, låtsas att jag är Johan Svensson, dribbla mellan några träd i parken och skjuta mål i gungställningen. Sedan höjer jag Laggens buckla mot skyn och hastar till Stortorget får att motta folkets jubel och priset som årets svensk. Drömmarna är det som håller oss supportrar vid liv. Innan säsongen börjar tror alla på allvar att deras lag är bäst. Efter tre våromgångar går sanningen upp för de flesta. Framåt okotober kan vi East Frontare säga, vad var vet vi sa ”Öster vinner guld”.

Ta hem full rätts
Stefan Lindstig