Krönikor

Krönika: På något sätt

Idag är det lätt. På något sätt.

Känslan av att det vänder, att slippa stå till svars för sitt älskade lag, att kunna ta den där medgången och låta den skölja över mina trasiga nerver. Att det händer samtidigt som träden blommar och Växjö aldrig någonsin på året är vackrare.

Vi leker med siffror och ord, flyttar spelare hit, dit och jämför säsonger. Tänker på framtid, svunnen tid – analyserar oss sönder och samman. Allt är ett spel, det betyder ingenting – säger de som inte vet, de som inte förstår, de som inte känner.

Allt är ett spel. Jo visst. Låt oss experimentera.

Sätt fingret på en sak som betyder något i ert liv. Det kan vara vad som helst; en käresta, en vän, materiella saker – eller varför inte ett fotbollslag. Oavsett vilket, placera fingret på det och känn efter. Är det något som är skönare än när något man verkligen, verkligen bryr sig om känns som ett enda stort fluffigt moln av harmoni?

Tillåt mig tvivla. Men idag är det tvivlet det enda tvivel ni får från min sida.

För idag är det lätt. På något sätt.

//Z