Krönikor

Krönika: McClarens rödblåa paraply

Fotboll är ju ändå fotboll. Och jag erkänner – dagens(hmm det blev visst gårdagens, sorry) EM-kvalsavslutning var sanslöst underhållande. Att Sverige till sist skulle få ner Lettland på knä hade jag förväntat mig, men Englands förlust med 2-3 mot Kroatien och följande totalmiss av EM-slutspelet var det här årets största fiasko. Näst efter Östers IF:s uttåg från elitfotbollen.

Jag brukar få käfta med folk som inte kan förstå hur jag kan jämföra Öster med landslaget. Men till mitt försvar så gör jag ju inte det heller. Öster är så oändligt mycket viktigare; jag lever och andas rödablå medan gulablå– Sverige- får stå för ren fotbollsunderhållning. Odiskutabelt är det trevligt att se nationens bästa spelare möta andra nationers bästa spelare, men jag kan mycket väl få för mig att stänga av TV:n när Lagerbäck byter in Daniel Andersson eller håller en modern teknisk spelare som Kim Källström utanför startelvan.

Och jag stänger aldrig av Öster.

Men låt oss prata landslag för en stund då; så många personer hyllar Lagerbäck som en hjälte idag, och okej – jag kan väl gå med på att det alltid är bra att stå bakom en kille som har mer tur än Kalle Ankas dryga kusin Alexander Lukas. Men han har ju kvalificerat oss till fem raka turneringar? Ja, men det finns ett spelarunderlag i svensk fotboll idag som vi inte haft sedan tiden strax efter andra världskriget – när hälften av världens andra nationers fotbollsspelare antingen var krigsinvalider eller vilade under ett träkors någonstans.

Tittar vi var de tongivande spelarna spelar och har för roller i sina klubblag så tillhör vi toppen i Europa. Vi är på pappret bättre än lag som Kroatien och Rumänien, vi är uppe vid Portugal någonstans skulle jag säga – men som lag betraktat är vi sämre. Vi är omoderna och kommer – om inte en spelmässig revolution inleds redan idag – aldrig att klara mer i EM-sammanhang än att vinna några gruppmatcher med uddamålet.

Men det finns som väl är några spelare i det svenska landslaget som ger oss fotbollsälskare hopp. Zlatan och Elmander givetvis, Källström likaså. Edman är en härlig ytterback och Linderoth funkar på nivån. Chippen och Kennedy också i sina bästa stunder. Ljungberg kan vi nog lappa ihop och köra i sommar också.

Samtliga av de här spelarna ovan funkar inte bäst i den svenska modellen. De funkar bäst när bollen hålls på marken, när passningstempot är högt och när spelvändningarna är snabba. Men fram till dess att vi får en tränarledning som förstår att den svenska modellen inte skrämmer lag som Spanien, nej inte ens Portugal eller Kroatien – ett endaste dugg så ser jag hellre på andra landslag. Ovan nämnda Portugal är underbara att se, alltid… men också givetvis Holland, Tyskland, Spanien och Frankrike. Italien glimrar till då och då också.

Lag som Portugal och Kroatien utmanar de stora på ett helt annat sätt än vad Sverige gör. Det är egentligen allt jag begär för att sitta på en läktare och vråla SVÄÄÄJE igen; att vi får ett modernt landslag som utnyttjar sina spelare på bästa sätt.

Kanske ni börjar förstå lite vart jag vill komma nu då. Japp, vilken tränare jag vill att Öster ska ha.

Giles Stille visade sig vara en McClaren. Han hade egentligen allt han kunde begära; en klok och sansad bakgrund, riktigt bra spelare, rätt uppbackning och rätt motstånd. Att England skulle vara ett av de två lag som gick vidare från sin kvalgrupp var det ingen diskussion om, heller inte att Öster skulle vara ett av tre lag som återkom till allsvenskan. Men det slutade i totalfiasko för bägge.

När regnet öste ner över nybyggda Wembley igår stod McClaren torrskodd under sitt rödblåa paraply och studerade matchen med ett ansiktsuttryck som var lika med noll. Någon mer än jag som fick en obehaglig känsla av igenkännande?

Som jag tjatar om det, förlåt mig, men ge Öster en modern fotbollstränare med hjärta som kan utveckla såväl spelare som lagmoral. Kloka gubbar och bakåtsträvare kan andra föreningar få ta, hur fina meriter de än har. Det gör mig inget. Den rödblå fotbollen ska vara modern, den ska sprudla, den ska ta oss framåt, hedra klubbmärket och göra oss stolta.

Avslutningsvis en snabb kommentar: Fredrik Gustafson på gång till styrelsen, och jag tolkar det som att det kommer bli den sportsligt ansvarige (med andra ord ersättaren för Håkan Arvidsson) i densamme. Det vore jag oerhört nöjd med. Fixa.

Och hämtat från skitttråden i forumet: Vi  gratulerar Ronneby SK till krossen av Kalmar SK i schackens division III. 8-0 blev slutresultatet. Vi har också nåtts av beskedet att Kristianstad torskade mot Örebro med 1-3 i damvollyeboll.

Någon mer än jag som längtar till våren innan det ens blivit vinter?

//Z