Krönikor

Krönika: Ursäkta en som inte såg matchen

Om jag tänker efter är det rätt många jag respekterar här på jorden. En är min son. En annan är Skägget (som sällan missar en match). En tredje är Söder (som står ut i Värnamo år efter år). En fjärde är Zingo (som tillåter mig att skriva det här).


Om man nu av geografiska skäl inte såg matchen mot Bois, så göre man ju bäst i att vända sig till dem man respekterar för att skapa sig en bild. Sålunda hörde jag till att börja med sonen, men han prioriterade mammas tutte; ville inte alls diskutera fotboll. ”Jävla sexgalning” muttrade jag. ”Skärp dig!” sa mamma.

Gick därefter in på forum, och fick av de övriga tre veta att:
1)      Öster är tråkigare än att se målarfärg torka.
2)      Öster är sämre än sämst, samt
3)      Det här ser faktiskt ganska bra ut.

Vad har man vänner till? Ingenting, uppenbarligen. Jag är inte ett dugg klokare nu än jag var medan jag lyssnade på Radio Kronobergs rätt så rediga direktreff via webbradion (tack för det, förresten!. Via radion fick jag i första halvlek en känsla av att Öster skötte det hela rätt bra, men att referenten var livrädd över att låta subjektiv, och därför tonade ner varje Österskott i ribban, och gick i falsett varje gång Bois fick bollen över mittplan. I andra halvlek fick jag veta att det hela var ganska tråkigt, och det lät tyvärr rätt sant.

0-0  med mersmak, tänkte man och kände sig inte helt suicidal, med tanke på att vi inte är mer än tre poäng från en direktplats. Lite ruttet, förvisso, att ligga bakom Bunkeflo i tabellen; trösterikt dock att det inte beror på annat än att B kommer före Ö i alfabetet.

Så tog jag mental paus, planterade om citronträdet i växthuset och lyckades förstås fumla loss den enda citron det förbannade trädet hade lyckats producera. På det värmde jag upp några köttbullar i mikron, med påföljande skäll från hustrun som anser att mikrovågen är uppfunnen av hin håle himself. Hennes syn på saken är att jag med mikrons hjälp kommer att dö av vitaminbrist, medan min syn är den att jag utan mikron svälter ihjäl.

Inte anade jag då att ungefär samma avgrundsdjup i synsätt just hade presenterat sig självt på EF forum. Men det skulle jag strax få reda på. Först vek sonen ner sig (fyllde åtta veckor i går, och är fortfarande inte intresserad av eftersnack över en grogg; har jag anledning att börja bli orolig?). Med honom drog sig hustrun tillbaka (att diskutera fotboll med henne vore ändå som att prata vindkraft med Carl Bildt). Återstod jag själv. Och ingredienserna i kylen till den där seger-groggen som jag hade förberett utifallatt… Eftersom nu alla potentiella vittnen hade gått och lagt sig, så hällde jag upp segergroggen i ett måttligt stort glas, men döpte i hederlighetens namn om den till "Malmqvist-höll-banne-mig-nollan"-groggen. Så tog jag en rejäl klunk, svor en skvätt över hustruns förbud mot allt utom sockerfri Coca-cola, och loggade ånyo in på Eastfront.

Och hopp i helvete vad det stod att läsa där! I vilken ordning saker och ting kom vet jag inte, men först läste jag Skägget (han som inte missar en match om den inte råkar krocka med egen begravning):

Stille kommer jag aldrig att tycka om, jag säger inte att vi inte kan lyckas med målet att komma topp 3, men hans syn på fotboll är ju äcklig. Arvidsson som hade sån stenkoll på Stille visste väl förstås att han förspråkade tråkig defensiv Kalmarfotboll, men det är klart vill man ha 2500 på matcherna så är det väl helt rätt inställning av våra 2 Kalmartomtar att fullständigt skrota allt vad Österlir heter. Örebro och Kalmar spelar nästa rolig fotboll i jämförelse.
Vinner Öster så skiter jag i hur dom spelar, men att spela defensivt och tråkigt med det materialet vi har i 90min hemma mot ett uselt Landskrona kan man ju inte acceptera, dessutom använda vissa spelare på helt otroligt fel platser. Idag finns bara inget försvar att ta till mot dom som tycker det är tråkigt å kolla på Öster.

Och sen var det dags för Söder (han som står ut i Värnamo, och sånt ska man ha respekt för):

Var länge sedan man såg en sådan tempofattig och viljesvag match som idag. Öster försökte väl i första halvlek och skapade några halvchanser. Andra halvlek var det sämsta jag sett på Vallen på väldigt länge. Till råga på allt var Bois ännu sämre och skapade väl inte en enda målchans på hela matchen! Försvaret är därför svårt att betygsätta, då de inte sattes på ett enda prov. Vasilj kändes dock mycket tryggare än Da Silva, även om han slog bort någon boll och gick bort sig en gång på mittplan i rent övermod.

Mittfältet var rena skämtet. Har aldrig sett och kommer förhoppningsvis aldrig att se Helgi sämre. Zava försökte men fick knappt ut någonting. Gustafsson kämpade väl men fick inte ut mycket mer än någon vunnen närkamp. Figu hade inte många rätt heller. Anfallet var väl nästan ännu sämre. Borg är ju så fruktansvärt klumpig och dum (drar på sig onödiga frisparkar hela tiden) och vann inte en enda duell. Ryan inte mycket bättre med sitt rådjursspel, men något bättre än Borg.

Stille…Härliga byten måste jag säga…Hur han kan låta Helgi och Borg vara kvar på planen är en gåta. Att sätta i Svensson i mitten är en ännu större gåta. Hur i helvete kan man spela med Gustafsson och Svensson på det centrala mittfältet när man jagar ett segermål och ska servera Bennett med bollar???

Detta var fruktansvärt uselt! Många är nog sjukt trötta på Östers pinsamma hemmaspel. Inget kantspel och 20 passningar för att komma in i straffområdet. Vi har tagit 2 hemmasegrar på de 15 senaste hemmamatcherna. Nästa hemmamatch tycker jag Öster borde bjuda på inträdet för att bjuda sin luttrade publik på någonting efter denna fruktansvärt usla underhållning och match!

Efter det, och när man var redo att hoppa ut genom fönstret (bor i en röd stuga från 1895 med en fönsterhöjd på 70 centimeter; jag sa ju att jag inte var suicidal!), då läste man Zingos kommentar (han som ännu inte stoppat ett enda av mina alster från publicering, och nu snackar vi RESPEKT):

Till att börja med: Så offensivt som Öster spelade i första halvleken har vi inte sett sedan 2004 års Superetta. Landskronamålisen har två k
anonräddningar och vi har en frispark i kryssribban. Detta på en halvlek. Och då var det ändå ingen klang och jubelföreställning utan bara en godkänd halvlek både framåt och bakåt. Vad tror ni Landskrona är? 11 nötter i fotbollsskor som tänkt att Öster ska få vinna med flera mål för att vi har bättre spelare på pappret?

Andra halvleken var däremot inte bra – offensivt sett. Landskrona var nöjda med poängen och stängde Östers kantspel genom att hela tiden sätta en gubbe mellan Helgi/Nouri och Zavva/Tyler. Helgi och Zavva sökte sig sedan in centralt och det blev lite för lätt att försvara sig för svartvitt. Lägg därtill en galen domare som värderade lika situationer olika konstant, och ni förstår att det var 22 virriga spelare på planen.

Jag var också lite sur över bytena, hade gärna sett Johnson kvar på planen men till skillnad från en hel del andra spelare kämpar han ända in det sista. Jag kunde se att han var rejält sliten när han väl kom av planen, innan dess märktes det inte.

Och Borg har gjort sin bästa inledning på en säsong någonsin, visar verkligen bättre och bättre varje match – men ändå ska han kritiseras?

Jag borde väl hålla käften och låta folk få spy sin menlösa galla, men jag kan bara inte. Kan ni så kan jag.

Om som avslutning: Är det någon av neggona som har något emot att Landskrona inte skapade en vettig målchans på hela matchen?

Avgå någon. Och då menar jag inte i Östers IF.

Observera att jag har klippt och klistrat lite som jag har velat här. Inläggen kom inte i samma tråd och direkt efter varandra, och de refererar åt olika håll, men journalistik är ju en gång för alla att ljuga i största möjliga mån, så håll till godo.

Hur som helst och emedan, vem ska man tro på tro på tro på när, tro på när det är så här? I kväll känns det som att man gjorde bäst i att trä ett sänglakan med hål i över huvudet och ansluta helt och hållet till di Leva. Eller att börja odla skägg. Eller att flytta till Värnamo. Eller att… nä läsk får jag inte dricka för hustrun.

Å andra sidan är det bara en vecka tills det smäller igen. Och då är vi där igen, fysiskt eller menatlt, Skägget, Söder, Zingo, jag och en väldans massa andra. Och så dags är sonen nio veckor gammal. Nästan läge att sätta honom framför ratten till Sundsvall medan man själv ligger i baksätet och hinkar öl. Bäst att jag publicerar den här texten nu innan hustrun vaknar…