Krönika: Tribut till Johan Lindhe

Imorgon måndag får vi svartvitrandigt besök på Vallen och man har ju faktiskt några roliga BoIS-minnen. Ett av de allra roligaste härstammar från en MFF Support Cup, 2001 tror jag det var (året då Skägget trashade EF Camp på småtimmarna iförd endast ett par kalsonger)  och vi satt och drack ljummen öl och sjöng sjuka hejaramsor med några Blåvitt- och MFF-supportrar. Plötsligt reser sig en MFF-supporter, drar in armen i tröjan så att ärmen hänger löst och sjunger ”Små BoIS:are, små BoISare är lustiga att se, ej armar, ej armar, ej armar hava de…”

Sången syftade på Håkan Söderstjerna, den armlöse liraren i BoiS som jag beundrat ända sedan 90-talet då han kom fram och respektlöst dribblade av allt och alla. Så det faktum att jag låg där i gröngräset och garvade sönder mig åt ovanstående lyteskomik må kanske vara ursäktat. Tyvärr får vi inte se honom imorgon då han är skadad. Men det kan ju å andra sidan vara bra för Öster…

Ett minne till innan vi snackar nutid (och det är nog faktiskt mitt favoritminne där BoIS är med); jag tror det var år 2000 – första året i Superettan. Landskrona hade krossat oss på hemmaplan med 4-1 och var det bättre laget även i returen på Värendsvallen. Men Johan ”Träben” Lindhe höll oss kvar i matchen. Karln var överallt. Han hade varit skadad en längre tid innan den här matchen, och när Öster till sist oförtjänt lyckats vinna med 2-1 och det var dags för segerkullerbytta så bara ramlade ”kungen” omkull där i gröngräset – helt förbi av trötthet.

Dom bygger inte spelare på det viset längre. Eller gör dom det?

I de Östermatcher jag har sett (Häcken och Bunkeflo) så har jag saknat lite av det där. Jag kan tåla att liret inte stämmer hundraprocentigt så här i inledningen på säsongen, så länge matcherna är någorlunda stabila och kämpatakterna finns där. Vi ska bara vara nummer ett på Värendsvallen, och vi ska mangla ner varenda lag – om inte med snygghet så med hjärta.

Det kan vi faktiskt kräva av våra spelare.

Man börjar ju också nu spekulera lite om vilka spelare som kommer att få starta imorgon. Och efter träningsrapport från signaturen Lave på forumet så tror han (och jag) på följande elva:

Malmqvist
Nouri, Vasilj, Bild, Hughes
Svensson, Figueiredo, Gustafson, Zavadil
Borg, Johnsson

Den elvan avslöjar att Helgis skada hindrar honom från att delta, och att Da Silva får inleda på bänken. Om det nu blir så här (är ju inte skrivet i sten, men Stille/Wibbe brukar de facto låta startelvan spela ihop sig på träningen innan match) så är jag mycket nöjd. Vasilj är väl värd att få en match från start, han har väntat länge och tålmodigt och gör alltid bra inhopp. Da Silva har heller inte kommit upp i normal kapacitet, det känns ängsligt och lite vårdslöst i nästan varje agerande från hans sida just nu. Bild, som vi definitivt kan spika i startelvan så länge han inte är skadad, vilar sig i form. Vi vet att de äldre spelarna är jämnare på lång sikt och – om de matchas väl – ofta avslutar säsongerna mycket bra.

Nu över till lite andra trivialiteter.

Jag satt och läste Daniel Svenssons (nej inte Markaryds Maradona) riktigt trevliga blogg på SMP och såg där ett inlägg med titeln:

”Var stolt över din sportchef”