Krönikor

Krönika: Hälsningar från Boden

”Det finns ett ställe på jorden
Där solen aldrig ler
Det stället heter Boden
Dit vill jag aldrig mer”


Det är väl kanske bara jag och någon stackars gammal EF:are till som minns ungdomskultserien ”Xerxes” med Benny Haag i huvudrollen från SVT:s glada 80-tal. Dikten ovan myntades av rollfiguren Pekka (t v i bilden ovan) som gjorde lumpen däruppe, men enligt rykten så var stämningen i Öster omklädningsrum efter matchen av ungefär samma karaktär.

Två halvlekar. Klar dominans av Boden i första, något bättre Österspel i andra. Grinigt på plan. Resultatet trots allt ganska rättvist. Detta är ungefär vad jag vet om matchen. Nog för att norrlänningar brukar vara fåordiga, men…

Det kan väl knappast vara någon Östersupporter som är intresserad ändå. Serien är körd, körd och åter körd. Dessutom så lyckades frustrationen på plan se till att varna ett antal spelare, så vi har dessutom Peter Wibrån och Fidde Gustafson på läktaren mot Gefle. Ja, ni vet den matchen med gratis inträde som kanske skulle betytt något för två omgångar sedan men som nu antagligen blir en gäspning. För vilken Växjöbo bryr sig om Gefles marsch mot Allsvenskan? Eller om Öster kan nå en femteplats innan serien är slut?

”The sweet is never sweet without the sour” sjunger Magnus Carlsson i Weeping Willows-låten ”Skin on skin”. Men om det nu bara är surt hela tiden?

I matchen mot BP så rasade Österspelarna samman i andra halvlek, och raset fortsatte alltså över en match till. Den fina trenden med hårt försvarsspel, bra kantspel och många offensiva löpningar in i straffområdet var tillfällig. Jag tror att spelarna nu är slutkörda mentalt efter UEFA-cupdebaclet och pressen gällande att nå Allsvenskan direkt.

Jag tippar också att vi inte kommer att orka ladda om för att ge Assyriska en match på torsdag. En seger där skulle kunna rädda ansiktet när det gäller årets insatser för vår kära förening, men var ska vi ta kraften ifrån?

Och nej, jag tänker inte avsluta denna krönika med att det var värre förr. Bla bla bla 1999. Bla bla bla Öster – Stenungssund. Nä, jag ramlar inte i den fällan igen.

Idag vill jag vara bitter.