Veckobrev

Jag drömde en dröm en gång.

Detta har hänt: Efter en smått kaotisk höstsäsong, med ömsom vin ömsom vatten, ligger Öster fortfarande kvar på näst sista plats i den allsvenska tabellen. Liket lever trots allt fortfarande. Den ena aktören, Enköping, har Öster lyckats rycka ifrån med ointagliga 4 poäng. Den tredje aktören, Sundsvall, ligger två poäng före Öster på den så eftertraktade kvalplatsen. Trots senaste matchen mot Helsingborg, som Öster så snöpligt förlorade med uddamålet tack vare en feldömd straff, är stämningen ändå positiv i truppen. De senaste träningarna har Leffe haft fullt manskap på träningarna, förutom Ludde som fortfarande har ont i hälsenan, brosk i knät, tinnitus, barnvaktsproblem samt inflammation i ljumsken. Brassen Rodrigo har tyvärr lämnat landet och åkt tillbaka till Copacabana efter att få suttit på bänken två matcher i rad. Det osannolika som inte kunde inträffa har inträffat till allas glädje. Halmstad har precis som ifjol gått mycket starkt under höstsäsongen och ligger endast 1 poäng efter Djurgården i toppen. Halmstad har i sin sista match för säsongen Giffarna borta. Mystiken tätnar, trumvirvlar dånar, svalorna har lämnat landet, Enköping har gått i konkurs. Hur skall det sluta i toppen? Och framförallt hur skall det gå i botten?


26 oktober 2003
Det är en kall och kylig söndagsmorgon som möter de fyra Mohedabussarna när de svänger in på stationen framför den smått huttrande EF-klacken. Snön är inte långt borta, rykten går att snö har skådats i Rottne. Detta bekymrar den luttrade, och för dagen månghövdade, klacken föga. För dessa avarter är det Stockholm som gäller, det är nämligen dags att piska Djurgården och klättra upp på kvalplats. Ombordstigningen går över förväntan, alla anmälda är på plats. Kan detta vara ett tecken i skyn? För första gången denna säsong är alla med på bussarna. De statistiklystna tar fram suddgummi och penna för att räkna om tabeller och möjliga utfall. Efter mycket dividerande kommer man fram till att senast en ombordstigning gick utan problem var 1996 i kvalmatchen mot Gefle IF, som slutade 1-0 efter mål i 43 minuten av Peter Wibrån. Spänningen stiger, detta är ett omen som lovar gott, Peter Wibrån, vår hemvändande Deutsche Bomber gjorde målet… Så det är ett muntert gäng som lämnar Växjös innerstad för att beträda resan mot Svea Rikets huvudstad.
Redan i utkanten av Växjös förorter, i detta fall Värnamo, vecklas den psykadeliska surduken ut i en av bussarna. Oförklarliga ritualer utspelas över denna surduk med ockulta inslag såsom voodoo-sessioner, uppätning av råa blodpuddingskivor, offring av idolbilder på Pålle Lundin med mer. De resenärer som inte är medvetna om surdukens psykologiska effekt är rätt förfärade av avarternas tilltag längre bak i bussen. I höjd med Jönköping har dock sångerna och ramsorna tagit överhanden. Populärast för dagen är Atiba tiba tiba. Fram emot lunchtid siktas Stockholm och en spänd förväntan sprids bland alla avarter. Om några timmar skall det avgöras, skall Öster få fortsätta kampen genom hösttunga kval för att få stanna kvar i fotbollens finrum? Eller tar det roliga slut idag? Skall det drickas glädjeöl på hemresan? Eller gravöl? ”Ingen som vet, ingen som vet”, vrålar Just D inifrån Skansens apbur.
Bussarna stannar utanför en pub i närheten av Stockholms Stadion och släpper ut den rödblåa pöbeln. Nu skall här införtäras flytande B-vitaminer och näringsorik mat. Stämningen är på topp och puben genomdränks snart av 150 strupar som vrålapskriker ÖÖÖÖÖ IIIIIII FFFFFF.
Efter pubbesöket börjar leden sluta upp för marsch mot Stockholms Stadion. Längs Valhallavägen ansluter mer och mer Östersupportrar till den ganska högljudda skocken för att till slut vara en enda rödblå röra när stadionfasaden siktas. Väl inne på ett fullsatt stadion är det rödblåa havet mäktigt. Minst 1500 Östersupportrar har rest till Stockholm för att lyfta fram laget mot DIF. DIF-supportrarna kommer för en gångs skull till korta när det gäller röststyrka. En mäktig kamp utspelar sig redan innan matchstart mellan Öster och Djurgården. Och den kampen vann Öster. Det kan bara sluta på ett sätt idag.
Då kommer det första bakslaget för kvällen. Konferenciern presenterar huvuddomare för kvällen. Dagens huvuddomare är Jonas Eriksson från Stockholm. Mitt inne i Österklacken hörs en duns, precis som om någon svimmade. Linjedomare är Martin Ingvarsson och Daniel Stålhammar. En gnagande olustkänsla börjar sprida sig i klacken. Kan vi vinna med dessa rättskipare på plan? De statistikbitna skakar på huvudet, det har tydligen aldrig hänt. Att vi skall få en straff är bara att betrakta som utopi, det kommer aldrig att ske. Däremot räknas det snabbt ut att Djurgården kommer att få 2,6 straffar idag.
Då kommer lagen in på planen och molnen skingras temporärt. Dagens glada elva är; Stringen, DP, Thor, Fidde, Macke, Atiba, Wibbe, Velic, Feskarn, med Otto och Hamzo på topp. Djurgården ställer upp med starkast möjliga manskap med bland annat Isken i mål, kongokim på mittfältet samt nya målsprutan stjärten på topp. Leif Widén ser sammanbiten. Sören Lucic ser segervissa ut. DIF-klacken skanderar SM-GULD, SM-GULD redan innan matchstart. Genom Österklacken vibrerar olustkänslan igen, är detta ändå för övermäktigt? Har psykadeliska surduken spelat ut sin roll? Försvann Leffe-effekten lite för tidigt? Frågorna är många, svaren är få.
Då blåser Jonas igång matchen!
Fortsättning följer om 4 veckor…

Sista ordet:

Taktiskt genidrag 1: Leffe satte frälsaren Rodrigo på bänken efter två hyfsade matcher för att starta med Otto och Hamzo. Nästan hela EF rasade på forumet. Leffe visste vad han gjorde.

Taktiskt genidrag 2: Den psykadeliska surduken dök upp på Landskrona-matchen trots bitvis våldsamma protester. Surduken visste vad han gjorde.

Taktiskt genidrag 3: Övertecknad var i Finland å jobbets vägnar för andra gången i år trots milda protester hemifrån. Första gången var när Öster mötte Helsingborg. Övertecknad visste vad han gjorde.

För att leda en fotbollsklubb krävs tydligen ingenting bakom pannbenet. Nu senast Örebro som har det lite krasst med pengar. Vad tänker de med egentligen. Om man har 0 kronor kan man ju inte spendera 25 miljoner extra. Det är så elementärt att till och med min dotter fattar det. Tydligen måste man vara idiot för att leda en fotbollsklubb.

Giffarna måste sänka alla spelarlöner p.g.a. ansträngd ekonomi, vad gör fommarna då? Självklart hyr de in en spelare till! Vi tar det en gång till; om man har 0 kronor…

AIK har tydligen frikort hos kronofogden. Verkar tydligen ha det problematiskt med ekonomin. Hur löser man detta? Jo, man släcker en fjärdedel av ljusen under UEFACUP-kvalet och köper in TVÅ nya spelare. För sista gången; om man har 0 kronor…

När det gäller elitlicensen som är till för ”att bejaka svensk fotbolls framtida utveckling” säger jag bara; mycket snack och liten verkstad.

På tal om kompetens. Frisörer måste vara en av Sveriges smartaste yrkeskår, det krävs toppbetyg i alla ämnen för att ha en chans att bli frisör. Till vilken nytta då, undrar vän av ordning.

Om Leffe ser till att hålla oss kvar i allsvenskan kräver jag ett byte av landshövdingsposten i Kronoberg. LEFFE FOR GOVERNOR. Kan Arnold så kan väl Leffe.

AIK borta, Hammarby hemma, Malmö borta. Jag går ut löst och tror på minst 7 poäng, men så är jag en pessimist också.